Prata långsamt och släpande. Betona fel och använd ett språk, styltat korrekt. Känner du igen dig? Diagnos: ingen tog dig på allvar, i desperation har ditt tal förviridits och blivit detta monster till allmän åskådning, folk hulkar sig (av illamående) och andra häpnar. Du vet inte om det, men ditt tal är ett solouppträdande i osmaklig förnedringskonst; och nu lyssnar de andra på dig.
måndag 23 mars 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar